Djup Geotermi – En del av lösningen.

Klimatångest, flygskam, laddstolpar och köttvägran är bara några av de begrepp som omger oss idag. Visst måste vi ändra på vår livsstil för att förbättra miljön och minska utsläppen men ibland ser vi inte de enkla lösningarna.

Ta det här med uppvärmning till exempel. Ingen vill frysa om vintrarna och vi har idag ett väl uppbyggt system med fjärrvärme som oftast värms med förbränningspannor. Man bränner biomassa och man bränner både inhemska och importerade sopor.

Soporna har ofta ett vatteninnehåll kring 50% Det innebär att det på en enda bil som fraktar 40 ton sopor åker 20 kubikmeter vatten med i soporna.  Det räcker till att fylla en liten villapool (4,5×2,5×1,75).

Sopornas energiinnehåll är för övrigt okänt men de kan innehålla ämnen som inte är så bra att bränna upp. Plast är en favorit för värmeverken eftersom energiinnehållet är stort men det innebär att soparna nu är ett fossilt bränsle.

„Enligt Naturvårdsverket importerade vi 2,7 miljoner ton avfall år 2014. „Det motsvarar 276 kilo importerade sopor per svensk. „Det är ungefär lika mycket som vi själva slänger i hushållsavfallet varje år. „„Cirka 60 000 långtradare lastade med sopor kör årligen bara från Norge till Sverige.

Man bränner också en hel del biobränslen och man hävdar att detta är koldioxidneutralt eftersom träden som växer upp igen kommer att ta upp den frisläppta koldioxiden.

Ph.D. Bjart Holtsmark har nämnt:

Hittills har man i studier använt en speciell enhet för utsläpp från biobränslen. Den visar hur den potentiella uppvärmningen orsakad av koldioxidutsläpp från biobränslen påverkar miljön. När man tittade på en tidshorisont på 100 år visade studierna att påverkan från bioenergi från långsamt växande skogar var betydligt lägre än den traditionellt beräknade påverkan från fossila bränslen.

Resultatet framställde då bioenergi som en attraktiv energikälla med tanke på att klimatförändringen skulle begränsas .

Nya metoder innebär en bättre analysmetod av biobränslenas påverkan på miljön. Metoden bygger på att skogsbestånden också har en dynamik och växelverkan mellan skogens olika kolpooler, inklusive skörderester, annat dött organiskt material och jordkol.

Dessutom tar man hänsyn till att skogen fortsätter att fånga kol om den inte skördas.

Med dessa justeringar av metoderna visar det sig att resultaten i uppskattningarna av biobränslenas påverkan blev två till tre gånger så höga som uppskattningarna av den påverkan som framkom i tidigare studier.

De är också betydligt högre än påverkan från fossila CO2 när en 100-årig tidshorisont tillämpas. Klimatpåverkan per koldioxidutsläpp verkar därför vara ännu högre för förbränning av långsammare biomassa än för förbränning av fossilt kol i en 100-årig tidsram!

Dessutom flaggas det från flera håll att den tillgängliga skogsråvaran håller på att ta slut.

Som tur är så har vi också en värmeproduktion från bergvärme, luftvärmepumpar mm. som bidrar till energiförsörjningen utan att släppa ut något när de är i drift.

Visst kan elproduktionen till en värmepump medföra utsläpp. Vad folk inte tänker på är att värmepumparna kan drivas med vind- eller solenergi. Vän av ordning protesterar och säger att detta inte är baslastenergi och därför inte finns tillgänglig dygnet runt, året runt. Sant även detta med dagens värmepumpar i kombination med välbyggda hus kan systemen stå still i upp till 48 timmar utan att husen kyls ned under komfortnivå.

Djup geotermisk energi eller i dagligt tal Djup geotermi kan ersätta många av de förbränningsanläggningar som idag förser fjärrvärmen med energi. Detta utan att släppa ut någonting under produktionen eller påverka miljön på annat sätt.

Tekniken finns och det är fullt möjligt att börja energiomställningen ”imorgon”.

Om vi verkligen vill få bort utsläppen av koldioxid och andra föroreningar som förbränning innebär så finns det redan idag helt ofarliga och helt utsläppsfria metoder att skapa värme som finns tillgänglig dygnet runt, året runt.